måndag 25 juli 2011

Om en person kan visa så mycket hat,tänk då på all den kärlek vi kan visa tillsammans..

Så otroligt kloka och fina ord. Från någon som gått igenom något så fruktansvärt.

Dom senaste dagarna har märkt många både psykiskt och fysiskt och livet kommer aldrig bli det samma igen. Även vi som aldrig var där och upplevde det vansinniga och oförklarliga våldet från en person har berörts på så många sätt. Så mycket tankar och frågor och den största frågan: Hur kunde det få hända? Tror aldrig vi kommer få svar på den frågan. Kritik riktas mot polisen och deras försenade insatser. Det är alltid samma visa när det händer saker. Polisen får ta mycket kritik.Vi ägnar all för mycket tid åt att kritisera och skylla på andra och kanske är det så att vi måste.Måste för att hitta en syndabock.Men hur mycket vi än beskyller andra för vad som kunde ha gjorts annorlunda som kommer det ALDRIG ge livet tillbaka till alla dessa som mötte galningen som släckte deras liv..

Jag vet inte om jag tagit till mig ordentligt vad som egentligen hände.Hur många ungdomar det var som blev offer för mannen som sköt ihjäl dom helt kallblodigt. Kommer man någonsin förstå omfattningen? Man ser hav av blommor och man ser tusentals sörjande människor. Och jag gråter. Jag gråter för jag sätter mig in i känslan hur jag som förälder skulle uppleva om det varit mina barn som varit där. om någon av dom ringt eller messat mig och berättat vad som hänt. Att jag som mamma i andra änden på telefonen inte kan göra något. Känna maktlöshet och panik för vad mina barn går igenom. Skräcken och rädslan. Hur kan man någonsin orka gå vidare efter en sådan sak? Hur kan jag någonsin lägga mig ner på kvällen och sova och höra mina barns ord och rädsla. Jag tror inte jag skulle ha styrkan. Känslan av att man inte kunde vara där och skydda och trösta. Att veta att deras sista minuter i livet bestod av sådan skräck inför att veta att du kommer att dö där och då. Vetskapen om att du kommer aldrig få svar..Man kan omöjligt sätta sig in i vad anhöriga,nära och kära går igenom.MEN: Vi kan ta lärdom av hur fort våra liv kan ändra sig. Lära oss ta vara på det vi har.Lära oss visa mer kärlek och omtanke och visa våra medmänniskor att vi bryr oss. Vi kan lära oss att gnälla mindre och se det vi har istället för att klaga över det vi aldrig får.

En tanke till alla dessa drabbade i Norge som livet aldrig kommer bli det samma för igen...

2 kommentarer:

  1. Herregud vad du är storhjälrtad. Du kan gå långt,Hilde.

    Fortsätt så, jag älskar verkligen det du skrev ! Riktigt bra jobbat, tjejen. <3

    SvaraRadera
  2. Tack goa för dom orden.Det värmde <3

    SvaraRadera