Sommaren börjar lida mot sitt slut nu. Det känns i luften. Men jag tycker om det. Det blir lättare att andas och jag gillar att få sätta på mig lite extra kläder när det blir kyligare. Sommaren har sin tjusning. Hösten har sin.

Skolorna drar snart igång och jag försöker se positivt på det som ska komma. Men innerst inne vet jag att det kommer bli tufft för Tims del. Vi väntar (fortfarande) på att få komma till NP enheten för en diagnos. Kanske i Oktober om vi har tur. Det är en lång tid. Jag vill veta för att kunna få den hjälp både han och vi behöver för att underlätta vardagen. Har varit några tunga veckor då han inte vill vara här. Han vill va hos pappa och han säger inte varför. Får ständigt svaret nej och jag vet inte. Då är det svårt att kommunicera. Ska försöka få hit honom idag om han vill. Men jag tvivlar.

Varit med råttorna till veterinären idag.Det gillar dom inte. Och jag förstår dom. Spruta i nacken gör ont:(

En tung morgon. Funderar och tårar som kommer. Försöker låta bli men inser att det är lika bra att släppa ut det....