onsdag 28 december 2011

Vi börjar närma oss slutet...


På 2011....

Ännu ett år har gått och man förstår aldrig vart det tagit vägen för det går så otroligt fort.

Ser tillbaka på det som varit och det som hänt. Hur mitt liv såg ut innan jag klev in i år 2011. 2010 var ett mycket jobbigt år. På många olika sätt. Saker som hände då har även gått med in i det här året men jag ser en ljuspunkt i det hela. Jag pratar om Tim och hans tillstånd. Jösses vad vi har kämpat,väntat,oroat oss och funderat på vad som ska hända och hur det kommer att bli. Vi vet ju egentligen fortfarande inte vad som är fel även om det lutar åt Autism. Men så länge man inte har något på ett papper eller att utredningen om hans tillstånd är klart så är det bara spekulationer. Och det är tungt och jobbigt att inte veta. Ett framsteg som skett när det gäller honom är att vi ÄNTLIGEN fått en tid till NP enheten. Det har tagit ca ett år. Att få komma dit och få hjälp,att någon som verkligen vet vad det handlar om och ska hjälpa oss få reda på vad det är känns som högsta vinsten. Kan låta märkligt men man vill veta. Veta varför han är som han är och gör som han gör..När han emellanåt är som alla andra. Nu tar vi ett steg i taget och hoppas på att våren ska ge oss lite besked och svar på våra frågor. Och dom är många.(Älskar dig Tim)


Vad har hänt mer? Linn har äntligen fått klara besked om varför hon mått som hon gör och inte fungerar som alla andra. Diagnosen ADHD sattes på henne för några veckor sen och nu ska vi försöka lära oss hur vi ska hantera det. Kan med facit i hand säga att det är ingen lätt sak men jag är helt övertygad om att allt kommer bli så mycket lättare nu både för henne och för oss (Älskar dig Linn)

Någon flyttade från oss för att börja jobba på sin pappas företag och det var Simon. Wenches pojkvän. Men han kom tillbaka.Och jag måste säga att jag är otroligt glad för det. Min underbara dotter och Simon hör ihop och jag kände på mig att han skulle återvända när han flyttade härifrån. Jag brukar ha rätt när min mage talar om saker för mig;) Nu har dom båda blivit sambo och jag ser fram emot många barnbarn;)(Älskar dig Wenche)

Vad har hänt mer under detta året?

Jag träffade en helt underbar man som jag älskar så högt och vill bli gammal med. Kunde inte i min vildaste fantasi tro att det skulle hända.(Jag älskar dig Staffan!)


Året avslutades med att mamma blev sjuk och det var nära några ggr att hon lämnade oss. den tanken följer med mig varje dag och ger mig en klump i magen. Men hon har återhämtat sig och är på bättringsvägen och det känns helt underbart. Vill ha henne i mitt liv i många år till.(Älskar dig mamma)

Till min älskade lillasyster: Du har ett hjärta av guld och det du gjort genom att ta hit Bruno är riktigt stort. Att få se honom på julafton och dela en liten stund med honom när vi låg och vilade den kvällen han och jag var magiskt. Han kommer få leva och uppleva det bästa en hund någonsin kan få göra. En bättre matte kunde han inte ha fått.(Jag älskar dig min finaste "Lillan")

Nu ser jag fram mot ett helt underbart år. 2012!

1 kommentar: