söndag 28 februari 2010

Den är som bortblåst

All energi,all ork,livslust och allt jag kan komma på.Önskar någon kunde ta tag i mig nu,ruska om mig och skrika ´åt mig "att ryck upp dig för f-n".Men just nu,vill jag bara lägga mig ner och sova.Väck mig om hundra år.Det känns som all snö som kommit lagt sig på mitt bröst och att skaka av det verkar omöjligt.Mycket gnäll,ja,kanske,finns alltid dom som har det värre men för mig just nu kan jag inte komma längre ner.Det är liksom botten på den mest djupaste hink och jag måste klättra upp.

Idag tog vi av oss ringarna och på ett sätt känner man sig så misslyckad att det inte gick att hålla vid liv.Men för mycket vatten har runnit under broarna och det gick inte.Har varit orolig för hur Linn skulle ta det här men idag när jag hämtade henne vid tåget och vi hade satt oss inne på Mc Donalds och berättade så blev hon så glad så hon nästan började gråta.Och jag förstår henne.Hon får komma tillbaka "hem" till alla sina vänner.Var skönt att se henne så glad för en gång skull.

Nu är det dax att söka boeende och framför allt jobb.Men allt ordnar sig.Det måste det göra.

/Hilde

2 kommentarer:

  1. Jag kommer saknar er något så otroligt mycket, specielt dig Hilde, du är en otrolig person som orkar gå igenom allt! Allt med Tim osv, det är beundransvärt. Jag kommer och hälsar på om jag får :)
    jag hoppas verkligen att allt löser sig, du har blivit lite som en extra mamma nu ju ;)<333
    massa kramar Elin :)

    SvaraRadera
  2. Du är alltid välkommen hos oss gumman.tråkigt att det skulle bli så här men tyvärr så kan man inte rå för det.

    Gulliga du Elin./Kramar i massor

    SvaraRadera