Ibland blir dom för många så jag vet inte hur jag ska få ner dom. Orden. Dom samlar sig i huvudet som ett stort getingbo och jag försöker sortera dom så det ska bli bra när dom kommer ut. Men ibland funkar det inte så. Jag bara sätter dom på pränt så som jag känner och jag antar att det är det bästa sättet att göra det på. Inte konstla till det så det ska passa andra utan för min egen skull. Så jag gör ett försök...
En händelserik helg med inslag av både positiva och negativa saker. Dagarna går så fort och det händer så mycket så jag minns knappt vad det är ibland men det är verkligen full rulle. Ungar har körts och hämtats och vi har grillat. Premiär.Och vilken fantastisk dag att göra det på.Värme och personer som står mig nära som sällskap kan inte göra att det blir fel. Hockey på Lördagen tillsammans med <3 och "Lalle". FBK gick segrande ur den striden och det innebär ytterligare ett kliv mot guldet. Det är här jag önskar jag kunde skriva så mycket mer men jag hittar inte det jag vill skriva. Det gör ont och jag inser att saker verkligen kan raserar på en liten sekund. Vill så gärna kunna förklara men gråten stockar sig i halsen och det låser sig för mig.
Min insida är trasig och jag önskar jag vågade bryta ner lite av muren jag har omkring mig och jag vet att det kommer. Men jag behöver tid. Tid att våga lita på och ge av hela mig och inte vara rädd.
Kärleken jag får är så överväldigande och jag vet inte hur jag ska hantera den riktig. Jag vet bara att det här är det bästa som kunde hända mig och barnen då det inte bara är jag som får ta del av allt det underbara utan du ger även mina ungar lika mycket. Jag hoppas du förstår hur mycket jag värdesätter och älskar dig för det.
Idag är en dag då jag helst av allt vill åka ut och sätta mig i skogen. Skrika och gråta och låta allt rasa av mig för att sen ta nya tag. Jag vill krypa ner bredvid dig ikväll och känna din närhet och förstå att det här är på riktigt och inget jag kommer förlora.
Dagen idag. Köra ungarna till skolan och sen hem till älskade Tim och invänta fröken.Eftermiddagen består av att besöka läkaren och det skrämmer mig lite då jag inte alls vet vad han vill egentligen.
Jag är tacksam för allt det positiva som finns omkring mig och ger mig styrka att vilja..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar